Isabel

26 mars 2008 08:34

Hej Pernilla

Skönt att höra att Rocky är på bättringsväg och att ni nu har fått honom.

Kan inte riktigt hålla med dig om att en hund som blir stressig och har svårt att koppla av hos vetten skulle vara sämre mentalt. Vet hundar som i normala fall är lugnet själv, stabila som klippor och tar livet med en klackspark men som blir stressiga när dom kommer till vetten, dom flesta hundar blir ju faktiskt det så jag tror inte man kan använda det som ett mått på att västgöten skulle ha blivit sämre mental.

Ha det gott och ge Rocky en krya på dig kram från oss nere i Malmö

Lisbeth

26 mars 2008 10:16

Ja visst är det viktigt!

Tråkigt att se högt placerade hunar på utställning som är stressade, konstant hässjande, öron a la Jas-plan, skelande ögon och låg kroppshållning. Och sedan, utanför ringen, gör utfall mot andra hundar.

Det här är iakttagelser som jag gjort själv och en fråga som jag funderat mycket på.
Stressade och nervösa hundar mår inte så bra och temperamentet är otypiskt för västgötaspetsen - oavsett hur vackra rörelser än hunden visar.

Att ovana valpar och även vuxna krånglar lite till att börja med - oavsett om det är utställning eller veterinärbesök - det kan man överse med. Västgötaspetsar är kloka hundar och brukar tålmodigt finna sig i folks dumma påhitt efter ett tag. Men den hund som har en dålig nervkonstitution coolar inte ner sig utan blir bara mer och mer stressad.

Funderar på att utveckla det här lite mer på ulvusbloggen när det är färdigtänkt.

Cina

26 mars 2008 11:09

Skönt att höra att Rocky bara blir bättre och bättre!

Jag håller med Isabel om att man inte kan mäta en hunds mentalitet hos veterinären. Där finns så mycket i luften som vi inte kan känna men som hundar gör.

När jag läser om hur dålig västisen är hittan och dittan, så får man bara lust att lägga av! Suckar stort!

Får nog skaffa mig en ras som har så mycket deffekter att ingen vill prata om dem utan vill lyfta fram rasens bästa istället och sedan jobba för att de ska bli bättre.

Nilla

26 mars 2008 14:44

Hej Isabel Nä det kan jag hålla med dig om, självklart har varje hund "rätt" att bli stressig & få svårt att koppla av hos vet, men det jag syftade på är dom hundar som i ALLA situationer stressar, kan inte koppla av, vandrar av & an, härssar, flåsar & gnyr!

Och självklart kan man inte mäta en hunds mentalitet hos vet.

Men som ägare till en hund som får beröm för att den är så godmodig & snäll suger man ju självklart åt sig *S*

Mvh Nilla

Lisbeth

26 mars 2008 15:15

Skit i det här med "mäta temperamentet hos vetten" - det jag (och säkert även Pernilla) menar är det hundar som är nervösa och ängsliga, konstant stressade, aldrig kan koppla av och kanske gör utfall mot omgivningen (gäller både hanar och tikar). I allra värsta fall finns dessa egenskaper hos en och samma hund/tik. Usch!

Sådana hundar mår inte bra (tyvärr förväxlar en del ägare övervarvandet med "mycket motor" vilket är en ren missuppfattning). Detta temperament är otypiskt för västgötaspetsen.

skogstrollet

26 mars 2008 16:41

Skönt att höra att det går bra för Rocky Jag slutade med dessa pressade ben för några år sedan råkade ut för nästan samma sak likaså har jag bannlyst öronen också efter att en av mina hundar fick en allvarlig allergichock av dom.
Så nu serveras endast Mera dogs bisqui kex här i huset Hoppas det fortsätter åt rätt håll Tänker på er.

Britta

26 mars 2008 17:13

Skönt att din hund klarat pärsen!
Alla former av tuggben har varit bannlysta i mitt hus sedan tidigt 80-tal. Två hundar (klubbmedlemmars hundar) kvävdes, hände under loppet av ett par år. Benen fastnade i halsen på dem - en förfärlig död!
Märgben kör vi med här - rejäla märgben, inte för små - och så får de hårda hundkex på kvällen, som "nattamat". De enda tuggben jag tillåter är de som inte är tjockare än en blyertspenna, är av malt vaddetnuär och tuggas ner på ca 15 sekunder.

Lisbeth

26 mars 2008 18:00

Är likatänkande som Britta ang märgben.
Det är vad som serveras här från och med nu!

Med en hel del unga hundar har det varit behov av tuggisar, men ett par incidenter när avtuggade bitar nästan fastnat, fick mig att bli betänksam.

Fina oxknotor i lagom itusågade birar - c:a 1 dm - är dessutom väldigt poppis.

Nilla

26 mars 2008 19:32

Jepp det kör vi med här också från och med nu, fast inte just nu då, då Rocky bara får äta flytande.......

erika

27 mars 2008 16:11

Jag tror att de flesta hundar blir lite "oroliga" och "stressade" när de kommer til vet. oavsett hur stabila de är i vanliga fall, detta är säkerligen de som jobbar inom djursjukvården mycket väl medvetna om. Så har du fått det fina berömet om Rocky att han är lugn och stabil så sug åt dig med all rätt Pernilla!
Fick själv det berömmet med min lilla BC när hon var inne och operera sig förra månaden. Hon var så trevlig och go och inte vad denne vet. förknippade med BC. Så tyvärr kan många ha förutfattade meningar om olika raser.
Tänk bara så många gånger jag har försvarat västgöten mot komentaren "hur kan du köpa en sån hund som bara skäller och gafflar?" Min fråga brukar vara " Tycker du hon skäller mycket? , tyvärr hör jag henne inte nu."

Sjäv är jag väldit noga med mentaliteten, en hund jag inte tycker om till sättet kommer inte i avel hos mig oavsett hur många titlar den har, jag måste kunna trivas med avkommorna. Förhoppningsvis tänker de flesta uppfödare så, sedan kan det alltid bli bakslag hur noga man än vill vara för att undvika sånt.
Sedan är det nog inte bara avlen som gör hunden utan omgivningen, hur man är som ägare, är du lugn så är hunden lugn, är du nervös ja då för du många gånger över det på din hund oavsett om du vill eller ej.