Annica B

22 oktober 2008 06:25

Ja man blir arg! Skulle gärna vilja veta vad du har för idéer möt det hela. Tills dess kan du roa dig med att läsa rasstandaren för mannen.

den manliga rasen...



Från Brukskarlsklubben i Sollefteå



Ursprung



Den tama mannen har funnits som sällskap och bruksman till kvinnor så långt tillbaka i tiden som vi kan minnas. Användningsområdena har givetvis växlat, allt från jakt och jordbruk till dagens rena sällskaps-och avelskarlar. När du bestämt dig för att skaffa karl vill vi ge dig lite tips och råd för att förenkla din vardag med mannen.

Det första du behöver tänka på är om du verkligen har tid med en karl. En karl är ingenting man lättvindligt kan lämna bort till vänner och bekanta. Ännu finns inga godkända pensionat i Sverige. Lyckligtvis är karlar idag accepterade i de flesta offentliga miljöer. Det är dock ej tillrådigt att ta med karlar överallt. Exempelvis boutiqer brukar framkalla nervositet och i vissa fall aggressioner. Det är inte ovanligt att man ser oroliga och gnällande karlar väntades vid kassan. Även om du anser dig ha tid med både en och två karlar vill vi inte rekommendera mer än en. Ofta visar de oro och till och med svartsjuka om ”matte” bryr sig för mycket om andra karlar.



Kostnader



Det är givetvis något man bör tänka på innan man skaffar karl. Att ha karl är inte billigt. En karl äter mycket och behöver kläder, bil mm. En duktig arbetskarl kan ofta själv tjäna ihop till sitt uppehälle. Har man en skicklig jaktkarl kan han bidra till hushållet med bl a älgkött. På höstarna kan man till och med se karlar bege sig ut i flock för att jaga älg. Se till att just din karl har tillstånd, dvs licens, för detta annars bör man inte låta dem löpa omkring hur som helst i skog och mark. Om din karl saknar det rätta intresset för jakt kan du kanske istället träna honom till att bli en skicklig bär-och svampplockare.



Allmän skötsel



För att din karl ska få leva ett långt och lyckligt liv, behöver han god mat, frisk luft, daglig motion och någon eller några aktiviteter som inspirerar honom. Tänk även på att hålla din karl vacker. Skånekarlen är vanligen renlig av sig och sköter det mesta själv till exempel ansning av skägg och naglar. Tandvård och trimning av huvudhår bör man överlåta till en fackman. OBS! All kupering är strängt förbjudet i Sverige, sådant kan till och med medföra rättsliga påföljder i vissa fall!!!



Raser



Det finns ett stort antal olika karlraser. Vid resor till sydligare länder slås man av hur många lösdrivande karlar som finns på gator och stränder. Och visst är det lätt att glömma allt förnuft när man ser in i ett par bedjande sammetsbruna ögon…men tänk på att dessa karlar oftast helt saknar uppfostran och dessutom kan vara smittbärare av allehanda sjukdomar då vaccinationer är ovanliga i dessa länder. Dessutom är det ofta problem med at få införseltillstånd till Sverige för sådana karlar. Vi vill därför rekommendera att du väljer en av våra erkända svenska raser.



Vi väljer att här presentera Skånerasen



Vad som kännetecknar Skånerasen är främst ett lugnt psyke, relativt lättuppfostrade men de behåller ändå sin lekfullhet högt upp i åldrarna. Alla färger och kroppsbyggnader är godkända. En könsmogen Skånekarl tycker om att visa upp sig med sina artfränder på dansställen. Det är där som parningslekarna inleds. I jakten på en ägarinna kan till och med vilda slagsmål utbryta. Vi avråder dock från att välja någon av de riktiga stridstupparna, de kan bli svåra att få pli på. De kan i vissa fall morra och anfalla sin ägarinna. Då måste man omedelbart säga ifrån och visa vem som bestämmer. Det ger honom trygghet att veta sin plats. Även den lugnaste Skånekarlen kan ibland brusa upp och försöka ta kommandot. Då gäller det att vänligt men bestämt tillrättavisa honom.

Du bör i ett tidigt stadium bestämma om du vill ha en inne eller utekarl. Väljer du en innekarl så bör du tänka på att motion är otroligt viktigt. En innekarl kan annars bli passiv och hemfalla åt öldrickande framför tipsextra. Det är inte svårt att lära en karl enklare små sysslor såsom att gå och handla eller att dra en barnvagn runt kvarteret. Glöm inte heller att ge rikligt med beröm! Karlar sporras då och utför villigt sina små tjänster.



Uppfostran



Även om du vet att din karl är lydig och snäll och inte skulle göra en fluga förnär så bör du inte låta honom i glädje hoppa mot främmande människor. Någon som ej är van vid karlar kan till och med bli rädd. En annan viktig uppfostringspunkt är att lära honom att tiga på kommando samt att hålla sig intill dig så att han inte ställer till förtret för andra. Mycket vanligt är att springa efter andra karlars bilar och ett sådant beteende är oacceptabelt och bör kvävas i sin linda!



Avel



Även om du idag inte är intresserad av avel så är inte snöpning något vi vill rekommendera. Det kan komma en dag när du ångrar dig och då blir du tyvärr tvungen att byta ut din gamla trotjänare mot en ny. Om du tänkt använda din karl i avelssyfte bör du först kolla stamtavlor men även tänka på att påssjuka kan försämra avelsmöjligheterna. Ett byte kan komma i åtanke. För övrigt brukar Skånekarlarna visa sig villiga till avel något som bekräftas från BB håll. Om du inte vill lämna din karl hemma vid förlossningen så går det bra att ta med honom till BB. Personalen där har utbildning och är vana att handskas med nervösa karlar. En positiv reaktion är att många karlar uppvisar en högre mognadsgrad efter den första avkomman även om motsatt reaktion ibland kan förekomma. Vidare bör inte avel bedrivas på karlar som inte visar intresse för sin avkomma, inte vill kännas vid sin avkomma eller till och med är aggressiv mot avkomman. Sådana karlar är inte lämpliga som sällskkapskarlar och du bör snarast göra dig av med honom hur söta de än må vara. Eventuella framtida ägarinnor till en sådan karl bör varnas för att han har sådana defekter innan de tar hem honom.



Kost



En Skånekarl kan äta i stort sett vad som helst även om de tycks föredra den kost de är uppfödda på (det sk mamma köttbullssyndromet). Rådgör därför gärna med uppfödarna om vad karlens kost varit baserad på under uppväxten. Låt inte mannen rumstera fritt i kylskåp och tigga vid bordet. Vissa karlar visar tendenser att vilja hjälpa till att tillreda sina egna måltider. Detta bör uppmuntras! Maltdrycker uppskattas ofta av Skånekarlar men låt det inte bli någon vana. Ett par burkar per år under sträng uppsikt är dock inget att oroa sig för.



Sjukdomar



Karlar kan ofta uppvisa diverse små sjukdomssymtom. Ta dock dessa med en nypa salt. En kvinna kan vanligtvis fortsätta att utföra sina dagliga sysslor trots sjukdom men detta tycks vara svårare för en man. Han sjukskriver sig gärna i rent förebyggande syfte. Detta inträffar oftast vid helg- och skiftarbete. Många Skånekarlar har tendenser till färgblindhet. Du bör därför hjälpa honom med påklädningen. Karlar med orange tröja och rosa byxor har faktiskt påträffats.



Sammanfattning



Vi hoppas att du får mycket glädje av din nya karl under många år. Som komplettering till våra små tips kan du gärna läsa andra, mer utförliga ”Allt en kvinna bör veta om män”. Du kan givetvis också vända dig till närmast veterinärklinik.

Malin

22 oktober 2008 07:33

Ja du Pernilla det är så sjukt och man blir tokig, men vad ska man göra?
Det enda är att upplysa så mycket som möjligt varför man förespråkar renrasigt.. kanske SKK kunde lägga ner lite mer tid och ork på detta, tex reklam i tv4 etc.
JAG BLIR URFÖRBANNAD! Därför har jag slutat att kolla annonser på Blocket, blir bara vansinnig av det!

Karin

22 oktober 2008 23:25

Visst kan en och annan "olycka" inträffa och det blir blandrasvalpar men de som "avlar" på blandraser ............ *skakar på huvvet*
"Nästan renrasig" kan det t o m stå i annonser, vad är det!!!??????
En blandras är och förblir en blandras!!!!!!
*Grrrrr*

Marianne

23 oktober 2008 00:30

Ingen utav dessa parningar är olagliga, då det inte finns något i lagtexten som förhindar människor att göra som de behagar med sina ägodelar.

Hur beklagligt det än må vara.

Nilla

23 oktober 2008 05:44

Det vet jag med Marianne att dom inte är olagliga MEN nått måste man väl som uppfödare kunna göra??