Duritzan

7 december 2010 15:51

Det är en viss skillnad då hemsidans valpmeddelande inte kostar något. Annons i tidningen får man betala för och då utformar man den också själv.

Vad gäller standarden finns det anledning att se över den OCH att se till att vi inte tappar det rastypiska till förmån för det utställningsinriktade. Som Peter Erlandsson skriver i Bayliss' bok "Trot is not the most important pace for the Vallhund! ... An everlasting trotting in the show ring is only a waste of time."

Nilla

7 december 2010 19:44

Tycker ändå att man ska hålla samma linje!

Maria D

12 december 2010 10:15

Jag tycker nog att det är mer märkligt att man INTE får nämnda ögonresultat på hemsidan. Att på en sida skriva om att man vill ha 100 hundar i olika åldrar och härstamning ögonlysta och på en annan säga att resultatet inte får redovisas känns lite tveeggat i min värld.

Nilla

12 december 2010 16:18

Jag tolkar det snarare som att klubben tagit sitt förnuft till fånga och insett att detta med ögonlysning inte kan redas ut inom överskådlig framtid & då ska det inte användas som säljargument, det är än så länge inget krav eller måste innan parning & ska inte framföras som ett sådant..Tycker att det är jättebra att man begränsar vilka diverse sjukdomar som vissa uppfödare letar efter står med på valpfömedlingen.

Tänka om jag var uppfödare och bestämde mig för att lansera mina valpar som

Föräldradjuren är undesökta & ua

Ögonlysta Ua
Hd-rtg Ua
Hjärt Ua
Patella luxation Ua
Ep Ua

Är jag mer seriös uppfödare som gör alla dessa undersökningar ? Eller bara dum som utsätter mina hundar för onödiga undersökningar som inte rasen kräver bara för att det ser bra ut! Nä jag tycker att det är jättebra att man begränsar vad som ska stå med på valpförmedlingen!

Mvh Nilla

Duritzan

12 december 2010 18:42

Där håller jag HELT med dig.
Fast det kan ibland bli rätt underhållande när man läser i annonserna: "patellafria". Vi kanske på de som HD-röntgat med ua ska skriva "höftledsfria"? :-D

Maria D

13 december 2010 18:29

"..det är än så länge inget krav eller måste innan parning.." Fast det är ju inte HD-röntgen heller, och den får finnas med.

Just nu är jag lite extra kluven, 30% alla vättar röntgade i år har HD (inkl min Troja :-( ) Ska man, eller ska man inte bry sig om det? Dvs bör man fundera på varför så många hundar har C-höfter? och ska man anse att det är OK att använda en hund med C-höft i avel? Somliga säger si (som de som var på mötet i Sthlm) och andra säger så (t ex Trojas uppfödare) själv vet jag inte riktigt vad jag tycker.

Nilla

13 december 2010 19:15

30% hade hd? Ok vad det C D eller E ? Ja enligt avelsrådet är det okej att para med C höfter, vilket jag tycker är lite mysko, om man nu skryter med att man Rtg så skulle man kanske bara använda hd-fria indevider i sin avel, själv vet jag inte, kan ju tyckas att man ska använda hd-fria men har vi tillräkligt stor avelsbas för det?

Det som jag tycker är skrämmande är att samma hanar används av så många, varför inte använda fler hanar. Det måste ju finnas massor av hanar som skulle vara perfekta, men ägs av "fel" person, eller kommer från "fel" kennel, tänk om folk kunde sluta lägga så förbannat många värderingar i allt och i stället tänka på rasen, aveln & västgötans framtid!

Jenny Pleym

14 december 2010 07:45

Av 66 röntgade hundar hade 20 grad A, 22 grad B, 20 grad C, 3 grad D och 1 grad E. Det är alltså 36 % som har HD! Alldeles för mycket, tycker jag. Men det jag är mest frågande till är hur man vågar avla på en oröntgad hund när HD-frekvensen i rasen är så stor???? Den kan ju för sjutton ha både D och E! Då har man ju ingen koll alls på hur HD:n sprider sig i rasen.

Å andra sidan finns då argumentet att västgötaspetsar med HD grad C inte får några kliniska symptom (vilket inte är sant för det finns flera exempel på hundar med C som blivit tvugna att avlivas). Klart är i alla fall att man ska bry sig om den höga HD-frekvensen!

Avelsbasen är jag däremot inte rädd för. Tack och lov finns det en tradition i denna ras att många "små" uppfödare tar enstaka kullar och ingen uppfödare dominerar. På så sätt används också relativt många hundar i avel. Håller med Pernilla att problemet med något färre hanhundar i avel är värre, men inte oroväckande illa.

Maria D

14 december 2010 09:55

Slarvigt räknat av mig!

I princip är jag emot att använda HD-belastade individer i aveln, men har rasen råd att slå bort 36 % av alla hundar ur aveln pga HD? För utöver det ska man slå ut andra pga dålig mentalitet, skotträddsla, sjukdom mm.

En hypotetisk fråga, vilken av dessa kombinationer är "bäst":
1.två exteriört och mentalt bra individer, en med HD C den andra med HD A,
2.båda är friröntgade, bra exteriört men en väldigt skotträdd
3.två individer som är bra både exteriör och mentalt men med HD okänd

Vilket av dessa tre alternativ är bäst? Eller ska ingen av dessa kombinationer göras? och har vi i så fall råd att slå ut så många hundar i aveln?

Duritzan

14 december 2010 12:28

Hämtat ur HasseMans blogg:
"Under mina 40 år som hundman har schäferuppfödare på alla vis försökt att bedriva avel med HD-fria avelsdjur. Trots ”friska” föräldradjur i mer är 10-15 generationer får vi fortfarande HD-fel. Hur är detta möjligt om felen är genetiskt betingade? Under samma tidsperiod har mig veterligen ingen hund med HD-fel (s.k. B-kontrakterad hund) tagits ur tjänst p.g.a komplikationer som kunnat hänföras till HD-felet. Inte heller någon av våra egna sålda HD-belastade hundar med grad 1, 2, (C, D) har tagits ur tjänst, trots hög ålder. Två av våra äldsta tjänstehundar med grad 3 (E) avlivades för ett tag sedan. Ingen av dessa har visat minsta tecken på hälta eller smärta utan fick sluta sina dar p.g.a helt andra åkommor. (cancer och magomvridning).

Hur stor del av HD-felen kan hänföras till andra faktorer än genetiska, dvs. uppväxtmiljö, foderkvalité, skador mm?

Så långt vi kan styra valpköpare och fodervärdar försöker vi påverka dem att ge valpar och unghundar så bra foder som möjligt. Tror man på foderfabrikanterna så är ju allt foder bra, men vi har själva kommit fram till att Amerikanskt foder är bäst. Tyvärr verkar det dock inte ha någon avgörande inverkan. I två lika valpkullar med samma kombination föräldrar och där valparna fått samma mat, kalk, vitaminer och dryck blev resultatet följande:

Kull 1 (8 st) = samtliga HD / AD helt utan anmärkning.

Kull 2 (9 st) = 4 st HD U.a 2 st HD grad 1, 1 st grad 2, 2 st HD grad 3

Efter div. omplaceringar har samtliga gått ut i tjänst. Ingen har haft problem. Hur är det möjligt att hundar ur två kullar med exakt samma genetiska bakgrund och med samma uppväxtmiljö, foder etc. kan få så olika HD-grader?

Tydligen kan en hund också få t.ex grad C av andra orsaker än Norbergsvinkeln, vilket framkom vid samtal med en veterinär med radiologisk kompetens när vi tillsammans tittade på röntgenplåten. Veterinären uttryckte det så här: Denna hund har mycket bra utvecklade höftleder som jag tveklöst bedömer som grad A. Tyvärr finns risk att den får grad C p.g.a en mycket liten pålagring under vänster led. Då Audells svar kom var det avläst som HD grad C med förtydligande HD: C Lbp vä, C hö. Detta skulle alltså innebära att hundar med någon form av pålagring får minst grad C oavsett om Norbergsvinkeln är grad A, B eller C.

På en annan hund togs plåten om tre gånger. Orsaken var att lederna var ojämna. Vid kontroll av första bilden sa veterinären följande: Vi skall ta om den här bilden så att den blir jämnare. Som du ser är den högra ledens vinkel betydligt sämre än den vänstra. Skickar jag in denna bild får hunden som bäst grad C. Efter ny plåt och ny kontroll var, hör och häpna, förhållandet omvänt. Nu var den vänstra leden sämre än den högra. Skit, nu tog jag i för mycket, sa veterinären. Jag tar en bild till. Vid kontroll av den tredje plåten var han nöjd och sa: Nu duger det. Svårt att få helt jämnt, (visar med vinkellinjalen), men nu blir det grad A, eller om han är på dåligt humör grad B. Audells svar blev HD grad B med förtydligande HD: B vänster, A höger. Observera att vid kontrollen av första plåten var höger leds vinkel som bäst grad C."

Det är mao mer lotteri än vetenskap, så varför lägga pengar på detta, stressa både sig själv och hunden och kanske välja bort en hund som hade tillfört aveln något viktigt?

Nilla

14 december 2010 18:54

Jag skulle välja alternativ 1 & 3, skulle absolut inte avla på skotträdda eller med dåligt mentalitet!

Av 66 st rtg så var 42 fria & 20 med C endast 4 st hade D & E Hd, det tycker då jag var ett rätt bra resultat!

Ska man slå ut dessa indevider + dom med taskig mentalitet så krymper avlesbasen alldeles för mycket.

Visst finns det uppfödare som dominerar & dom använder hundar med C höfter i aveln.

Vi har inge problem i rasen med Hd & den ökar inte heller, så jag tycker att var & en väljer själv..

Tycker att det är värre om man parar två mentalt ostabila hundar som är frirtg, Västgötan ska vara en trygg, lugn & stabil hund, men jag har tyvärr sett allt för många härsande, skällande, stressade, veka & nervösa indevider...

Västgötan ska lunka omkring & hålla koll, inte slå larm för allt som rör sig!

Mvh Nilla

Jenny Pleym

15 december 2010 08:11

Jag väljer alternativ 4: Två exteriört och mentalt fullgoda individer som är HD-fria! För MIG är det jätteviktigt eftersom jag tävlar agility. Möjligen tullar jag i så fall på exteriören...

Varför måste man tvunget välja mellan "defekterna"? Det finns gott om hundar som har alla dessa kvaliteter. Och ja, jag är säker på att avelsbasen klarar det urvalet! Det föds ca 50 kullar om året och det är låååångt mindre än 64% av alla hundar som går i avel. Det finns många, många fler idivider att välja på, så man behöver inte använda grad C (om man inte VILL förstås, och det är upp till var och en att bedöma själv eftersom det inte är förbjudet och man kan diskutera vad som är rätt och fel i evighet).

Dessutom är risken att avelsbasen blir för liten lika obefintlig som samsynen vad som är den "rätta" västgötaspetsen. Det finns lika många åsikter om det som det finns uppfödare. Tack och lov! Då kan alla få tag på en hund enligt sina egna preferenser, vare sig man förfasas över HD, skotträdsla eller "fula" hundar!

MIN personliga preferens är västgötar med FART i och jag vill inte ha någon heffaklump som lunkar omkring. Jag har alltså en annan bild av "idealvätten" än Pernilla (och observera att jag inte sagt att jag gillar larmiga vättar). Tack och lov så är variationen stor inom rasen, så alla kan få sin smak tillfredsställd.

Slutligen bara en kommentar om Hd och ärftlighet: 10-15 generationer är INTE mycket för att få bort ett anlag som är polygenetiskt (nedärvs genom flera gener). Varför skulle det annars födas vita hundar, långhåriga hundar, epileptiska hundar osv efter SÅÅÅ många generationer? Jo för att anlagen finns kvar spritt på flera gener och ibland har man oturen att kombinera två individer vars "nyckel och lås" passar så att anlagen kommer till uttryck, tyvärr. Sedan måste ju inte anlagen komma till uttryck heller, vilket gör saken ännu svårare då det inte alltid "syns" vilka anlag hunden bär. Först DÄR kommer miljön in....

Nilla

15 december 2010 15:23

Ohh nej jag vill inte heller ha någon heffaklump absolut inte, för då kan den inte "jobba" med det den är tänkt för! Så det är inte min "ideal" vätte, nu är dock Rocky i största laget & för "tung" (även innan viktuppgången) för att funka bra i hagen, idealet för mig är en lugn & harmonisk hund med fart i, den ska ge ett trevligt & lugnt intryck, men ändå vara fartfull när det behövs, en västgöta som inte kan ligga still utan måste flänga runt & efter hela tiden utan att kunna slappna av anser jag inte vara bra!

En Västgöta som skäller för minsta lilla som sprätter till för allt & jagar omkring är inte bra!

Jag ser hellre en Västgötaspets som lugnt ligger & överblickar & har koll, som märker om katten smyger förbi, men inte måste rusa upp & jaga efter som en besatt, eller skälla på alla grannar som går förbi! MEN som ljudligt talar om i fall något inte står rätt till....

jag har två killar här hemma som är coola, dom talar om att det kommer någon & sen så är det bra, dom lunkar på när vi är ute & skäller inte ut folk & fä, dom är lugna & sansade inne, men kan sätta fart i skogen & på plan...

Mvh Nilla

Nilla

21 december 2010 07:12

Ingen som vågar kommentera det vita?? Tiga är att samtycka.......;o(

Det vita & ögon "problemen" är mer utbrett i Finland, kanske dax att kolla om dessa två sakerna går hand i hand! Förhoppninghsvis så gör Finland just det, dom har ju tagit ett beslut om att inte para stubb med stubb och det tror jag beror på att det föds fler valpar med defekter i en sån kombi, tex spina bifida, som alla vet är behäftat med stubbsvansanlaget...

Mvh Nilla & en riktigt GOD JUL ÖNSKAR jag er alla...;o)

Elin

21 december 2010 16:04

Har aldrig kommenterat här förut men brukar läsa dina inlägg.

Har min första västgöte som jag fick av en ren slump när han var 4 månader, han är nu 14 månader.
Han är en väldigt lättsam och enkel hund men med MYCKET motor.
Jag gick från bruksschäfer till västgöte och jag måste säga att han är nästan i klass med schäfern i aktiveringsbehov.

Hursom, håller med Jenny i det hon skriver.
Om det nu finns så få individer som är både HD-fria och har god mentalitet så är det väl bättre att man minskar antalet kullar per år än att t.ex HD ska sprida sig i rasen ännu mer.

Det du skriver om att de inte ska jaga efter katten eller skälla ut folk det hör väl en del till uppfostringen tycker jag. Jag själv skulle aldrig acceptera något sånt, spelar ingen roll vad det är för hund eller ras.